Invasiva arter

Invasiva arter är växter och djur som förstör för och konkurrerar ut våra inhemska arter. Det är främmande arter för vår natur och de har hittat hit på olika sätt med hjälp av människan, många gånger av en slump.

Lupiner på ett fält

Andra svenska arter som slås ut

Många invasiva arter är till exempel trädgårdsväxter som har spridit sig från trädgårdar eller från olagliga växtavfallstippar i villaområdens närnatur. Flera har visat sig trivas här väldigt bra, därför förökar och sprider de sig i vår natur på bekostnad av andra svenska arter som slås ut. De har oftast ingen naturlig fiende så kvar blir den kraftfulla invasiva arten som tar över hela ekosystem och orsakar problem för den biologiska mångfalden, fisket och skogs- och jordbruket. Invasiva arter innebär ofta stora kostnader för samhället.

Fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald är väldigt viktiga för oss människor. Dels har de större motståndskraft och återhämtningsförmåga vid till exempel klimatförändringar och dels för samhällets välfärd genom att bidra med naturnyttor så kallade ekosystemtjänster som naturen ger.

Som trädgårdsägare kan du hjälpa till att stoppa dessa invasiva främmande arter innan de tar sig vidare ut i naturen och orsakar skada. Kan det vara så att du har invasiva främmande arter på din tomt? Lär dig vilka de vanligaste invasiva växterna är och håll utkik efter dem!

Var uppmärksam på vad du köper eller tar emot för växter som är ämnade för din trädgård. Fråga din växthandlare om råd eller läs mer på Naturvårdsverkets hemsida innan du planterar en okänd växt.

Hur tar man bort dem?

Bäst är att ta bort dem innan de går i blom, var försiktig så att inte rotdelar blir kvar. Lägg dem inte på komposten, ta dem i förslutna säckar till kommunens avfallssortering till speciell anvisad plats för förbränning. Se till att inte fröer och växtdelar sprids under transporten.

Rapportera främmande arter

På webbplatsen Artfakta kan du rapportera observationer av främmande arterlänk till annan webbplats

Så tar du hand om avfall från invasiva växtarter

Hantera och transportera

Var noga med att få bort hela växten. Framförallt de delar som förökar sig som frön och rotdelar. För att undvika spridning av invasiva växter ska kompostering undvikas. Invasiva växter ska helst till förbränning på Kartåsens återvinningscentral. Se till att packa växtdelarna i dubbla och väl förslutna säckar. Förflyttning och transport av växtavfallet kan innebära en stor risk vad gäller spridning av invasiva arter. Därför ska man inte frakta det löst i en öppen släpkärra.

På Kartåsens återvinningscentral

Kör upp på rampen och släng säckarna med växtavfallet i containern för energiåtervinning - INTE KOMPOST!

Här är några växter du ska se upp med

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Blomsterlupin är mycket spridd i landet, men kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder.

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) . Foto Hasse Lundqvist från Pixabay

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Jättebalsamin är en växt som sprätter iväg sina frön. Den är spridd i hela landet.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)  Foto Ellinor Lindblad

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Jätteloka är en stor växt som är spridd i hela landet. Har växtsaft som kan ge brännskador på huden.

Jätteloka Foto Linda Hellberg

Parkslide (Reynoutria japonica)

Parkslide är en av de värsta och mest seglivade invasiva främmande arterna i landet.

Parkslide (Reynoutria japonica) Foto Nils Carlsson

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)

Gul skunkkalla är en mycket invasiv våtmarksväxt som det fortfarande finns chans att utrota.

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) Foto Walter Siegmund

Vresros (Rosa rugosa)

Vresros är vanlig i stora delar av landet. Möjlig att bekämpa när den är liten.

Vresros foto helene-nyegaard

Släng aldrig trädgårdsavfall (växter, kompost, jod, damm- eller akvarievatten) i naturen.

Att läsa mera litteratur:

Naturvårdsverket, Havs och vattenmyndigheten, informationsbroschyrlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket: Sprid inte invasiva främmande arterlänk till annan webbplats

Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?länk till annan webbplats

EU-lagar reglerar hur invasiva främmande arter ska hanteras

Några av de mest invasiva främmande arterna finns upptagna på en lista i ett EU-direktiv, det vill säga en EU-lag. Dessa arter är förbjudna att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla som husdjur. EU-listan uppdateras vartefter nya arter upptäcks eller kunskapen om dessa ökar. Det finns också arter som inte är ett hot på EU nivå, men som gör stor skada i Sverige och några av dessa arter är med i projektet. Från 1 januari 2019 började också en svensk förordning om invasiva arter att gälla. Förordningen ger vägledning till svenska myndigheter om ansvar och roller i arbetet med bekämpning av invasiva arter. Den reglerar också hur en nationell lista över invasiva arter ska tas fram. Särskilda regler gäller för arter med stor spridning där utrotning inte är kostnads- eller nyttoeffektivt. Signalkräfta, jätteloka och jättebalsamin bedöms vara arter med stor spridning i Sverige. Hantering av arter med stor spridning ska presenteras i hanteringsprogram som främst ska ange hur man ska begränsa arternas ytterligare spridning.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Hur nöjd är du med sidans innehåll?



Hur nöjd är du med sidans innehåll?

Din kommentar blir en allmän handling och kan komma att läsas av andra. Undvik att skicka in känsliga personuppgifter. Vi hanterar alla eventuella personuppgifter enligt GDPR.

Observera att vi inte besvarar frågor om kommunens verksamheter denna väg. Här tar vi endast emot synpunkter på aktuell webbsida du besöker. Frågor om våra verksamheter hänvisas till Kontaktcenter på 0510-77 00 00 eller via kommun@lidkoping.se

Tack för ditt svar!

Hur nöjd är du med sidans innehåll?






Kan du utveckla ditt svar lite mer?

Vi vill gärna att du förklarar vad du saknar eller vad som inte stämmer för att vi skall kunna blir bättre på att ge dig korrekt information. Din kommentar blir en allmän handling och kan komma att läsas av andra. Undvik att skicka in känsliga personuppgifter. Vi hanterar alla eventuella personuppgifter enligt GDPR.

Observera att vi inte besvarar frågor om kommunens verksamheter denna väg. Här tar vi endast emot synpunkter på aktuell webbsida du besöker. Frågor om våra verksamheter hänvisas till Kontaktcenter på 0510-77 00 00 eller via kommun@lidkoping.se

Får vi kontakta dig (frivilligt)?

Skriv in den e-postadress vi kan nå dig på. Vi kontaktar dig enbart om vi behöver ställa kompletterande frågor rörande din feedback ovan.

Har du synpunkter på service och tjänster?

Läs om hur du lämnar synpunkter på kommunens service och tjänster.

Informationen skickas...

Tack för att du hjälper oss att göra kommunens webbplats bättre!

Publicerad:

Senast uppdaterad: